HBL: Ingen kommer undan Yle-avgiften

Själv är jag en stolt ägare av ingen tv, men jag ser värdet av public service. Gällande en särskilld avgift kan man bara höja på ögonbrynen och konstatera att Finland använder progressiv beskattning av goda skäl.

Men för att diskutera rimlig storlek på den obligatoriska avgift beslutsfattarna envisas med: jag skulle gärna se 50-70 EUR av min årliga inkomst användas till att göra Yle till en betydligt mindre organisation med få kanaler (tillbaka till 1989) och seriös Internetnärvaro som, för att hålla massorna lugna garanterar alla åtkomst till barnprogram och dynga som sport, utan krav på dekoderkort.

Hur som helst är Yles viktigaste framtida uppgift, enligt mig, att i betydligt mer minimalistiskt format fortsätta motverka tabloidisering av nyhetsmedier genom att sätta en standard. Detta behövs oberoende av om slutprodukten erbjuds över Internet eller vårt lands favorituppsättning av 80-talsteknologi, digitaltv. Underhållningsdiarré är det enda Yles konkurrenter kan garanteras bjuda på om vår “marknadsförvrängande” public serviceaktör inte hålls i skick.