“Förr fokuserade man på vikten och [anorexi]patienterna fick ligga långa tider på barnavdelningen. Vid en viss vikt fick de ringa hem, när nästa mål nåddes fick de träffa kompisar.”
Straffcentrerad vård är bara ineffektivt. I fråga om besvärliga barn är det bäst att inte klåpa ihop nåt, direkthopp till Kennedy-metoden är det ända rätta.
Som vanligt är lärdomen att Samhället traditionellt byggts som ett maskineri för effektivering av allmänmänskligt, instinktivt plågande av “missanpassade”.
